Vid en stroke inträffar en skada i hjärnan som kan påverka hjärnans kontroll över muskelaktivitet. De elektriska signalerna från hjärnan till musklerna blir överaktiva och bombarderar muskeln vilket leder till sammandragningar och förkortning av den drabbade muskeln. Detta kallas spasticitet och kan ge rörelse- och funktionshinder. Spasticitet är en vanlig komplikation efter stroke som drabbar mer än var femte strokepatient.

– Spasticitet kan orsaka många problem, till exempel kan man få svårt att gå. Man snubblar över mattor eller trösklar på grund av så kallad “spetsfot” eller får problem med balansen om man inte kan stå på hela foten. För personer som använder rullstol kan det vara svårt att greppa drivringen eller joysticken och man kan få svårt att hålla i en kryckkäpp. Detta är viktiga problem ur förflyttningssynpunkt, berättar Ulla Bergfeldt, fysioterapeut som specialiserat sig på spasticitet.

– Med hänsyn till det dagliga livet (ADL) kan man få svårt att klä på och av sig samt att tvätta sig. Det kan vara svårt i matsituationer, att greppa bestick eller glas. Ytterligare viktiga komponenter är smärta som ofta förekommer efter en stroke, eller att få en bra viloställning. Allt detta vill man försöka komma åt med behandling utifrån patientens problem och behov, förklarar Ulla Bergfeldt.

Kombinationsbehandling med fysioterapi och muskelinjektioner

Med behandling syftar Ulla på en kombinationsbehandling med injektioner av ett muskelavslappnande medel och fysioterapi. Själva poängen med injektionerna är att få spända, krampande muskler att slappna av, för att öppna upp för möjligheten att träna musklerna och förbättra funktionen.

– Man vill först bryta spasticiteten och börjar därför med injektioner i de spastiska musklerna. Därefter kan man börja träna de motsatta, ej spastiska musklerna. Man kan säga att injektionerna släpper bromsen hos musklerna och träningen därefter är som att trampa på gasen. Det är svårt att träna muskler i till exempel handen om den är knuten i en näve. Det är där denna behandling kommer in, säger Ulla och fortsätter:

– Att träna de icke-spastiska musklerna gör man minst två gånger om dagen med särskilda övningar. Därefter är det också viktigt att stretcha de tidigare spastiska (nu behandlade) musklerna. Det kan man göra med hjälp av en ortos eller stödskena.

Så går behandlingen till

– Själva injektionerna utförs av en läkare. Det krävs några stycken nålstick i stora muskler och ofta är det flera muskler som behöver behandlas, men de flesta patienter tycker inte att det är särskilt jobbigt. Det kan låta obehagligt, men för en person med spasticitet som ofta har ont av muskelspänningen, är själva spasticiteten mycket värre än några nålstick.

Behandlingen utförs alltid med fokus på patientens målsättning, vilken diskuteras fram under första besöket tillsammans med läkare, sjukgymnast och kanske anhöriga. Ibland kan diskussionen börja med att patienten vill bli helt återställd, kunna göra alla saker man kunde innan sin stroke. Då måste man, tillsammans med läkare och fysioterapeut, komma fram till mer konkreta målsättningar. Dessutom måste problemen vara direkt kopplade till spasticiteten. Exempel på konkreta målsättningar är möjligheten att greppa ett glas eller klädesplagg, minska smärta eller förbättra vilopositionen i till exempel en rullstol eller vid ett skrivbord framför en dator.

– Är målsättningen realistisk och vi bedömer att behandlingen kan hjälpa, kan man säga att 9 av 10 blir bättre utifrån sin målsättning (*). Men vi kan inte säga hur mycket bättre var och en blir. Efter injektionsbehandlingen är det mycket träning som patienten måste göra själv och/eller med hjälp av anhörig eller assistent. Enbart injektioner minskar spasticiteten men ökar endast rörlighet och styrka begränsat. Träningen efter är därför oerhört viktig för ytterligare bättre behandlingseffekt. Kombinationsbehandlingen är därför starkt rekommenderad. Du bör inte ha det ena utan det andra!

Den muskelavslappnande behandlingen är övergående. Effekten av medicinen håller i sig omkring tre till fyra månader. Denna period kan beskrivas som ett fönster eller en lucka, där patienten har möjlighet att träna upp sina funktioner/motorik. Efter omkring fyra månader kan man ge en ny spruta för att få en längre träningsperiod. Ofta ger man två, tre behandlingar för att sedan bibehålla den förbättrade motoriken genom fortsatt träning och användande av den återvunna rörligheten i dagliga situationer. Men detta varierar mycket från patient till patient.

– Att det är en övergående behandling är både en fördel och nackdel. Å ena sidan ger behandlingen inga permanenta förändringar jämfört med till exempel kirurgi. Å andra sidan kan det kännas som ett bakslag eller en försämring för patienten när man har sett en positiv effekt av injektioner och träning och spasticiteten sedan kommer tillbaka. Man kan då upprepa injektionerna och fortsätta träna, berättar Ulla.

– Ytterligare en positiv effekt av denna kombinationsbehandling är att den ofta visar sig minska trötthet hos patienter. Hjärntrötthet har stor påverkan på livskvaliteten och är vanlig bland strokepatienter. Behandlingseffekten vid hjärntrötthet är ännu inte helt klarlagd men forskning omkring detta pågår.

Intensivrehabilitering utomlands

Vikten av träning med sjukgymnast/fysioterapeut kan Ulla inte nog betona. Detta kan erbjudas i samband med intensivrehabilitering, där man aktivt tränar flera timmar om dagen, något som strokepatienter oftast har stort behov av. Enriched life (länk) är ett intensivrehabiliteringskoncept som erbjuds i en stimulerande miljö i soliga Spanien. Där kombineras individuellt anpassad intensiv behandling med träning, i vardagliga situationer såsom vid måltider, socialt umgänge och vid utflykter.

Ulla berättar att patienter som vill åka på rehabiliteringsresa till Spanien nu även kan kombinera denna med behandling med injektionsbehandling. Patienten får då möjlighet att få injektioner två veckor innan resan. När medicinen har börjat verka åker man ner till Spanien och börjar intensivrehabiliteringen. Det är en optimal kombination att först få injektionerna och två veckor senare börja med en tre veckors intensivträning. Vid hemkomst bör man sedan fortsätta med träningen enligt det av sjukgymnasten, utprovade och medskickade hemträningsprogrammet. Idealt är att sedan fortsätta behandlingen på hemmaplan med en sjukgymnast.

Vill du läsa mer om rehab-resor via Enriched life? Klicka här.

Spasticitet blir uppmärksammat av Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har detta år uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård vid stroke. I och med detta har injektionsbehandling av spasticitet prioriterats upp. Ulla har arbetat med spasticitetsproblematik i över 20 år och ser det som mycket positivt att det vetenskapliga underlaget för effekten av denna behandling äntligen lett till förändring. Framförallt menar Ulla att det kan leda till att fler patienter informeras om att det finns möjlighet att underlätta vid ett spasticitetsrelaterat rörelsehinder genom denna kombinationsbehandling.

Vill du ha mer information om behandling vid spasticitet efter stroke? Klicka här.

 

* Bergfeldt et al. J Rehabil Med 2006.