Annons från Allergan

Spasticitet drabbar var femte strokepatient – så kan det behandlas

Spasticitet, eller muskelkramper, är en komplikation efter stroke som ger stor påverkan på vardag och livskvalité för patienten. Läkaren Jan Biörklund berättar mer om vad spasticitet är och hur det kan behandlas idag.

Annons från Allergan

Varje år insjuknar cirka 25 000 till 30 000 svenskar av stroke och sjukdomen är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Bland de som får snabb behandling och överlever det akuta skedet av stroke är komplikationer som påverkar vardagen och livskvalité, mycket vanligt.

Jan Biörklund är överläkare på Smärtrehab i Hässleholm och specialist i allmän medicin, rehabiliteringsmedicin och smärtlindring och berättar mer om en sådan komplikation, nämligen spasticitet, eller med andra ord muskelkramper.

– Spasticitet efter stroke är en vanlig komplikation som drabbar mer än var femte patient dvs ca 20% av de som insjuknar i stroke. Ordet spasticitet kommer från grekiskans spasmos som betyder krampartad ryckning i en muskel. Spasticitet uppstår enbart efter en skada i det centrala nervsystemet dvs hjärnan, lillhjärnan eller ryggmärgen.

Vad är spasticitet?

Information från hjärnan som styr vilka muskler i kroppen som ska spännas eller slappna av kommer till musklerna via elektriska signaler. Vid en skada i hjärnan, som vid stroke, kan dessa signaler störas.

– De elektriska signalerna blir överaktiva och ”bombarderar” muskeln, vilket leder till att ökad spänning i, och förkortning av, den drabbade muskeln. Man vet inte fullt ut varför spasticitet utvecklas eller vem som kommer drabbas efter till exempel en stroke, förklarar Jan Biörklund.

Spasticitetsbilden kan se olika ut hos patienter som drabbats av stroke men exempel på hur spasticitet kan yttra sig är krampartade, slutna knytnävar eller att foten rätar ut sig i en så kallad “spetsfotställning” eller spasticitet i armen som gör att patienten inte kan föra en gaffel till munnen.

Hur behandlas spasticitet efter stroke?

Vid behandling av stroke kopplas ofta ett större, multidisciplinärt team in. Det innebär att man tar hjälp av flera experter för att ge en individanpassad vård utifrån specifika funktionsnedsättningar eller begränsningar. Ett specifikt problem kan vara spasticitet, som kan behandlas på flera olika sätt.

– Tillsammans med sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut gör läkaren en analys av den enskilda situationen hos patienten och ser hur spasticiteten påverkar framförallt med avseende på funktion, smärtor, möjlighet att sköta hygien, möjlighet att använda hjälpmedel samt att försöka förhindra att muskelförkortning och ledstelhet ökar på sig, säger Jan Biörklund.

Som del av den individanpassade behandlingen sätts specifika mål upp för patienten. Det kan till exempel vara att patienten vill få tillbaka gångförmåga eller förmåga att greppa saker med handen. En annan målsättning kan vara att kunna använda hjälpmedel som stödskenor som låter muskler stretcha och töja i ett passivt läge. Möjlighet att kunna sköta sin hygien eller minska smärta är självklart också viktigt för patientens välmående och livskvalité.

När en tydlig och realistisk målbild har satts för patienten kan själva behandlingen börja. Den innefattar till exempel träning med sjukgymnast eller fysioterapeut, med olika hjälpmedel och instruktioner om egenträning och olika övningar.

– Räcker inte detta kan behandlingen kompletteras med injektionsbehandling i den spastiska muskeln. Även efter en sådan behandling ska patienten få träning och behandling hos sjukgymnast och arbetsterapeut, förklarar Jan Biörklund.

Så fungerar injektionsbehandling vid spasticitet

Man injicerar ett muskelavslappnande medel som dämpar överaktiviteten i muskeln och gör den mindre spänd så att spasticiteten lindras. När spasticiteten dämpas blir det möjligt att träna upp styrka och rörlighet i kroppsdelar som tidigare varit begränsade.

– Maxeffekten av behandlingen kommer efter cirka fyra veckor och kan behöva upprepas efter 3-4 månader. Man kan inte förvänta sig en återställd funktion av behandlingen men väl en viss ökad funktion, minskning av smärtor/kramper och underlättande av att sköta sin hygien och att använda hjälpmedel som stödskenor samt att man förhindrar att muskelförkortning och ledstelhet ökar.

En förutsättning för ett lyckat resultat efter injektionsbehandlingar är att patienten följer upp med sjukgymnast och läkare. Det är också bäst om spasticiteten är avgränsad till exempel i en arm eller ben, eller ena kroppshalvan.

Ytterligare behandlingsalternativ för spasticitet efter stroke är läkemedel som liknar signalämnen i hjärnan. Dessa läkemedel kan dämpa nervimpulser till musklerna och därmed lindra kraftiga spänningar och kramper i musklerna.

Vill du lära dig mer om hur kombinationsbehandling kan minska rörelsehinder efter stroke? Klicka här.